Moa

En sak som jag inte gillar när det regnar/ har regnat är alla maskar som kryper upp och lägger sig på cykelbanor och tar självmord. Dom är himla äckliga när dom ligger där och krälar eller har dött för att någon har trampat på dom eller kört över dom med cykeln eller så drunknar dom i en vattenpöl och blir aldeles vita, det och när dom är sönderkrossade och fortfarande krälar för att ena halvan av masken lever är nog det äckligaste.

Kommer ihåg när vi var små och Jonas och hans kompis Anders (tror jag) jagade mig och Viveca med maskar och kastade dom på oss. Vi gallskrek och sprang så fort vi kunde, usch vad äckligt det var kommer jag ihåg.

Ett annat maskminne är när jag och Veronica skulle dela på en mask och äta för att det var tufft hade vi fått för oss, kanske var något vi hade sett någon häftig människa på TV göra eller nått. Det slutade med att Veronica var den cola, tuffa av oss då jag som annars inte åt någonting annat än fiskpinnar inte vågade mig på att äta min halva...

När jag var ute och gick mitt på dagen idag gick jag glatt omedveten om att maskarna hade krälat upp ur jorden och ut på cykelbanan tills jag råkade titta ner i backen och ser att dett är fullt av maskar på asfalten som håller på att torka efter allt regn. Under resten av min promenad gick jag i masktankar och började må illa för att dom såg så äckliga ut. Hur många hade jag under skon? Under hjulen på vagnen? Blääh ! Och ändå när jag gick där illamåendes funderade jag på om jag skulle hjälpa dom över vägen sådär som man gjorde när man var liten. Fast jag bestämde mig för att låte bli då dom flesta redan hade lyckats dö och låg där mosiga och äckliga. Sedan skulle det ju inte sett klokt ut om en 20 åring stod med en pinne och försökte peta bort alla maskar från vägen och vilken tid det skulle ta ! Tur att jag bestämde mig för att gå in och glömma maskarna för en stund :)

En torkad mindre äcklig mask..